Nervös, nervös , nervös. Imorse när jag vaknade var uppskrivningen nära, så nära.

På bussen in till Örebro kändes det som att jag hade glömt bort varenda regel, skylt och ja allt som man på något sett behöver veta om man ska klara en uppskrivning. När jag och pappa sitter i väntrummet hör jag en tjej som säger att hon varit där tre gånger, herregud! tänkte jag, ska man behöva göra det  här tre gånger!? 
Efter en halvtimmes väntan får vi äntligen komma in.
"Danielsson. Du har dator 7" sen var det bara att sätta igång och jag kan säga det att det inte kändes som om det gick speciellt bra. Efter några frågor började jag förstå att det aldrig skulle gå vägen men jag fortsatte kämpa och tillslut var 70 frågor besvarade jag laddade ett tag för att trycka på "avsluta" för att få reda på resultatet.  Tillslut var jag modig nog att trycka och då kom det upp en grön text där det stog "GODKÄND". Jag skulle kunnat börja gråta, så glad blev jag. Det var verkligen en sån lättnad, känslan av att veta att jag aldrig kommer behöva läsa körkortsteori igen, göra ett körkortstest på datorn eller sitta i det där väntrummet och vara nervös en gång till.
Sen var det bara det bästa kvar, gå ut till Pappa med världens leende på läpparna och se att han förstog att jag hade klarat det.
 Nu ska jag kämpa på med körningen så det kan bli lite roadtrips :)